Nu är vi snart inne i september och det känns som om sommaren kröp ifrån oss lite för snabbt. Men jag gillar september, färgerna börjar komma och det är dags för skördetid i trädgård och i skogen. Snart ska Dalkarlen återuppta en aktivitet, nämligen fiske. Men den här gången blir det lite annorlunda, en helg i södra Dalafjällen och förhoppningsvis fulladdade ädelfisksjöar.
Helgen som gick deltog jag i en begravning av en officer och gentleman och en begravning vars like jag aldrig varit med om. Jag har aldrig varit med om att lämna en begravning i en fullsatt kyrka med ett leende på läpparna. Jag har heller inte varit med om att lyssna på en värdig och respektingivande präst som känt den avlidne och familjen i mer än 20 år och som berättade många personliga och familjära minnen från dessa år och särskilt den avlidnes sista tid i livet. Gripande och samtidigt glädjande. Den avlidne var starkt och öppet troende och det genomgående budskapet var "vi ses igen, alla mina nära och kära". Begravningen följdes av god samvaro i den avlidnes magnifika hem med flera hundra gäster. Här blev det också goda återseenden för några av oss.
Lördagen följde sedan och en helt annan aktivitet. Golfspel, matlagning och samkväm med gammal barndomskamrat på tu man hand i hemmanet. Det blev en lång dag med kort natt till följd av trevlig samvaro som också innehöll tittande på svartvit film från 1941, ett intresse vi plötsligt fann att vi hade gemensamt.
Sammantaget har Dalkarlen haft förmånen att uppleva många olika saker helgen som gick och i sällskap med goda vänner. Sånt är berikande och välgörande för själ och hjärta.
Här stannar Dalkarlens tangenter för idag. GoNatt mä er allihop!

Jahejåhå, nu känns det på nåt sätt som Dalkarlen är inne i en trall - men en bra sådan. Tidig uppstigning och minst en halvtimmes jogg eller stavgång varje arbetsmorgon, alltså 4 dagar i veckan. Det känns som sagt bra just nu och jag har väl nån slags tanke om att fortsätta, även när det blir mörkt, kallt och regnigt.
Trots tidig start på dagen kommer jag pigg till jobbet och därmed ökar arbetslusten och också resultatet.
Samtidigt är jag ute och spanar lite på tänkbara andra arbetsuppgifter och ska på fredag träffa en person och diskutera en eventuell anställning i någon form, kanske kombinerat med nuvarande jobb.
Sen händer det andra saker också. Min gamle stridskamrat och närmaste kollega från Bosnienbataljonen ska nästa fredag tillsammans åka och ta farväl av en annan nära kollega från samma bataljon som gick bort alldeles för tidigt i sin levnad i början av augusti. Det finns skäl att upprepa ett gammal talesätt - old soldiers never die, they just fade away. Vi kommer säkert att träffa fler bekanta från samma tid.
Men livet går vidare. Dalkarlens hemman är nu försett med en ny sevärdhet och attraktion, en berså av annorlunda slag. Dalkarlen själv har inte sett den ännu, men det blir aktuellt kommande helg då det blir kräftskiva i hemmanet med gammal barndomskamrat med fru.
Nähä, för att orka upp vid 0530 är det dags att stänga o släcka nu, GoNatt mä er!

Redan augusti

Ojoj, vi är redan i augusti! Det känns som sommaren glider ifrån oss - även om augusti ser ut att bli väldigt fin. Men helgvistelserna i Dalkarlens hemman liksom förlänger sommarkänslan. Förra helgen avrundades med en mycket trevlig återträff med Dalkarlens dotter på Södermalm med lite mat och prat. Sedan gick veckan med ganska lugna dagar och faktiskt en liten golfrunda en kväll. Helgen som gick innehöll en ny blåbär- och kantarellutflykt till skogs med bra resultat. Plus lite skönt krypande på knäna för att rensa grönt mellan plattor och efter kantsten och flytt av några bärbuskar. Och ovanpå alltihop blev det färskpotatis från eget land - det smakar extra! På jobbfronten är det fortfarande lite semesterstiltje men mörka moln anas vid horisonten. Frågan är hur mörka de är och om regn och åska kommer in just över Dalkarlen. Men Dalkarlen tar ett problem i taget och ägnar den innevarande dagen sin uppmärksamhet - "låt inte morgondagens moln skugga dagens sol". Och idag intogs en härlig lunch i trevligt sällskap med gammal kollega på gamla fina Stallmästargården. Och tack vare semesterlugnet blev lunchen avstressad - och lång... Nähej, nu är det dags att stänga, Dalkarlen har så sakta börjat smyga in en ny vana. Uppstigning före 0600 och på med träningskläder, sedan en rask morgonpromenad i 30-40 min, frukost och tidningsläsning och därefter dusch när pulsen gått ner. Så även imorgon så Go Natt mä er!