Jahejåhå, nu känns det på nåt sätt som Dalkarlen är inne i en trall - men en bra sådan. Tidig uppstigning och minst en halvtimmes jogg eller stavgång varje arbetsmorgon, alltså 4 dagar i veckan. Det känns som sagt bra just nu och jag har väl nån slags tanke om att fortsätta, även när det blir mörkt, kallt och regnigt.
Trots tidig start på dagen kommer jag pigg till jobbet och därmed ökar arbetslusten och också resultatet.
Samtidigt är jag ute och spanar lite på tänkbara andra arbetsuppgifter och ska på fredag träffa en person och diskutera en eventuell anställning i någon form, kanske kombinerat med nuvarande jobb.
Sen händer det andra saker också. Min gamle stridskamrat och närmaste kollega från Bosnienbataljonen ska nästa fredag tillsammans åka och ta farväl av en annan nära kollega från samma bataljon som gick bort alldeles för tidigt i sin levnad i början av augusti. Det finns skäl att upprepa ett gammal talesätt - old soldiers never die, they just fade away. Vi kommer säkert att träffa fler bekanta från samma tid.
Men livet går vidare. Dalkarlens hemman är nu försett med en ny sevärdhet och attraktion, en berså av annorlunda slag. Dalkarlen själv har inte sett den ännu, men det blir aktuellt kommande helg då det blir kräftskiva i hemmanet med gammal barndomskamrat med fru.
Nähä, för att orka upp vid 0530 är det dags att stänga o släcka nu, GoNatt mä er!